Travhästar

Travhästar eller travare syftar på de hästar som man använder sig av inom travsporten. Vanligast är att man använder sig av varmblod, men speciellt i Skandinavien finns också en stark tradition av att använda sig av kallblodstravare. I Sverige uppskattar man att det finns omkring 100 000 travhästar idag.

Raser inom travet

Varmblod

  • De tre hästraser som dominerar inom travet är Amerikansk travare, fransk travare och Rysk travare. Alla dessa ingår i kategorin varmblodstravare. Varmblodshästen utvecklades som en korsning mellan den livliga, nätta fullblodshästen och den lugnare, tyngre kallblodshästen (det har alltså inget med kroppstemperatur att göra).
  • Den Amerikanska travaren härstammar från det engelska fullblodet Messenger, som i slutet av 1700-talet kom till Amerika. Rasen är travsportens snabbaste häst och den kan springa en engelsk mile (1609 meter) på 1 minut och 55 sekunder. Utmärkande för rasen är också att det är den enda travaren som är passgångare, det vill säga att den kan röra sig framåt genom att flytta fram- och bakbenet på samma sida samtidigt.
  • Utmärkande egenskaper för en Amerikansk travare är en mankhöjd på 155-170 centimeter, muskulös kroppsbyggnad, lång kropp och något kortare ben än på en galopphäst. Den har en lång, platt och rak hals och ett relativt stort och långt huvud. Ben och hovar är hårda, starka och uthålliga.
  • Den Franska travaren började sin utveckling 1861 genom att man korsade normandiska ston med fullblod, halvblod samt Norfolk roadster. Målet var att avla fram en häst som tyckte om långa distanser, tuffa banor och som också fungerade för monté. Rasen godkändes 1922 och fungerar idag både på långdistans och för kortare, snabbare distanser.
  • Den franska travaren utmärks av en lite tyngre och mer robust kropp än den amerikanska. Den har en stark och lutande bakdel, vilket gör att den kan komma upp i hastigheter som närmar sig ett galopperande fullblods.
  • Den Ryska travaren är en korsning mellan dåtidens bästa Orlovstravare och den Amerikanska travaren. Det var i slutet av 1800-talet, som de amerikanska hästarna började utklassa de ryska Orlovstravarna och man började då leta efter ett sätt att skapa en bättre ras. Resultatet blev en häst som var mindre och snabbare än Orlovstravaren, men inte lika elegant.
  • Det som betecknar en rysk travare är att den är lätt, men muskulös. Den har hårda hovar och tåliga senor och ledband jämfört med de tidigare travhästarna i Ryssland. Hästens ben är starka och robusta. Emellanåt visar sig de amerikanska generna genom att hästen slår över i passgång. Rasen växer snabbare än de flesta andra och har oftast nått full mankhöjd vid fyra års ålder (istället för åtta, som är genomsnittet för andra raser).

Kallblod

I Skandinavien är det även vanligt med kallblodstravare. Kallblodiga hästar är de som traditionellt använts som arbetshästar, till exempel Nordsvensken och Ardennern. Kallblod på travbanan fanns långt innan det fanns en ras som kallades kallblodstravare.

Det var 1964 som Nordsvensken delades in i två olika raser, varav den ena fick namnet nordsvensk brukshäst. Den andra varianten var den som fick heta kallblodstravare. Denna var av en lättare typ med ett steg som var längre och en trav som gick snabbare. I begreppet kallblodstravare ingår även dölehästen med härstamning från Norge och den finska kallblodstravaren.

Rasen beskrivs enligt följande kriterier:

  • En mankhöjd som inte understiger 148 centimeter.
  • Ett huvud som är kort och brett, öron som är spetsiga       och en vaken blick.
  • En hals som är robust och väl ansatt och en                     välmarkerad manke.
  • En bog som är bred och djup och en rak, jämn och             muskulös rygglinje.
  • Ett långt, brett och något delat kors.
  • Ett lårparti som är kraftigt och muskelfyllt.
  • Hasor som är långa och breda samt har en normal             vinkling och inskening.
  • Kotor som är lagom långa.
  • Hovar som är välutvecklade och håller en bra kvalitet.
  • Rörelser som är korrekta i både skritt och trav.

Travhästar i Sverige

I Sverige finns idag cirka 90 000 varmblodstravare (vanligen av den amerikanska rasen) och 10 000 kallblodstravare, enligt Jordbruksverkets senaste uppskattning. Av dem är omkring 18 000 i träning. Inom kategorin ponnytravare finns det cirka 1100 startande hästar, främst handlar det om Shetlandsponnyer och Gotlandsruss.

Det körs i Sverige cirka 8500 lopp per år, varav nästan 90 procent är för varmblodstravare. Lopp för kallblod hålls huvudsakligen i norra Sverige.

Flera hundra hästar importeras och exporteras varje år till och från Sverige. Under 2015 skeppades 545 hästar in i landet, medan 700 skeppades ut och då räknas inte alla de hästar som tillfälligt åker in och ut ur landet för att tränas.

Avel och uppfödning

Aveln är en stor och viktig del för den svenska travsporten. Varje år föds tusentals travhästar upp i vårt land. 2014 betäcktes i Sverige 3864 varmblodsston och 636 kallblodsston. Samma år registrerades 2665 varmblodiga föl och 347 kallblodiga föl.

Hingstarna har olika avelsvärderingssystem beroende på om de är varmblod eller kallblod – varmblodshingstarnas avelsvärdering går ut på att få fullständiga starträttigheter för avkommorna, medan kallblodshingstarnas avelsvärdering gör dem godkända eller icke godkända för avel. I dagsläget (2016) finns 509 varmblodshingstar, som får avkommor med fullständiga starträttigheter och 164 kallblodshingstar, som har blivit godkända för avel.

Namn och personnummer på travhästar

Varje individuell travhäst måste ha sitt eget unika namn och namnet får inte heller vara så likt ett annat att det blir en hög risk för förväxling. Ett namn får vanligtvis användas igen 20 år efter registreringen av namnet. Endast om ett namn leder till väldigt starka associationer till en viss häst kan det vara så att det inte får användas efter 20 år. Det är Svensk Travsport som beslutar om ett namn är tillåtet eller inte.

När man fått ett nytt föl och ska registrera det hos Svensk Travsport lämnar man upp till tre förslag på namn på blanketten. Namnet får bestå av max 18 tecken, mellanslag inkluderat. Olämpliga namn godkänns inte. När det gäller kallblodshästar ska de dessutom, enligt tradition, döpas till ett svenskt eller ett norskt namn.

Förutom ett unikt namn får registrerade travhästar även ett obligatoriskt personnummer, som används för att säkerställa dess identitet. Personnumret frysmärks in på den rakade huden vid hästens hals med ett redskap som är nedkylt med flytande kväve.

Tabell över travhästens hastigheter 

I travtävlingar mäts travhästarnas tid oftast i tid per kilometer. Därför kommer här en tabell över hur fort hästarna i snitt springer i kilometer per timma vid olika kilometertider:

Km-tid Km/h
1.30,0 40
1.27,8 41
1.25,7 42
1.23,7 43
1.21,8 44
1.20,0 45
1.18,3 46
1.16,6 47
1.15,0 48
1.13,5 49
1.12,0 50
1.10,6 51
1.09,2 52
1.07,9 53
1.06,7 54
1.05,5 55

Commander Crowe
Bulwark
Frances Bulwark
Ina Scot
Maharajah
Sjunga Best
Copiad