Travlopp 

Ett travlopp är en tävling där ett antal hästar gör upp om segern på en förutbestämd distans, med användning av gångarten trav. Oftast avgörs loppen med en travkusk som sitter i en sulky bakom hästen, men det finns även så kallade montélopp där travhästen istället har en ryttare på ryggen. De första organiserade travloppen kördes i 1800-talets Frankrike och USA. I Sverige växte sporten fram på landets isar, där man tävlade med sina hästar om vintrarna. Idag körs de flesta av världens travlopp på en elliptiskt formad bana, speciellt utformad för detta syfte.

Travloppets regler och egenskaper

Huvudregeln för alla travlopp är att de ska avgöras i gångarten trav. En travhäst som faller i galopp tre gånger under ett lopp diskvalificeras, enligt svenska regler, från loppet. Även en galopp som varar mer än 150 meter eller som tar hästen över mållinjen innebär diskning.

Om man spelar eller vill börja spela på trav kan det vara en bra idé att sätta sig in i egenskaper, såsom betydelsen av startmetod, startspår och distans.

Startmetoder

De två startmetoderna som används vid travlopp är autostart och voltstart, varav den förstnämnda numera är standard i de allra flesta lopp.

Det kallas autostart om hästarna radar upp sig i två rader bakom en bil, som rullar sakta med nedfällda vingar. Oftast är det åtta hästar i första raden och fyra i den andra. Bilen ökar med tiden farten med hästarna springande bakom vingen och när startlinjen nås kör den ifrån hästarna. Eftersom hästarna vid autostart håller ett högt tempo redan vid starten brukar tiderna bli bättre än vid voltstart. En vinklad vinge används på en del travbanor för att underlätta för hästarna med högre startspårsnummer.

Vid voltstart springer hästarna (upp till 15 stycken) runt i cirklar på en del av banan tills att startkommandot ljuder: ”Klart, Ett, Två, KÖR!” Sedan är loppet i full gång.

För osäkra hästar anses autostart vara den bästa startmetoden. Det höga starttempot gör dock att risken för att hästar faller i galopp är större. Efter starten lägger sig ofta en häst i ledningen i innerspåret, medan övriga ekipage vanligen fördelar sig i två linjer bakom ledaren.

  • LISTA PÅ Gratis Bonus Pengar
  • Här Spelar FOLK Trav På NÄTET
  • Dom BÄSTA Trav ODDSEN
  • Öka Dina VINSTER På TRAVSPEL

Startspår

De flesta vet nog att vilket startspår hästen får har betydelse för loppets utgång. Låga spårnummer anses i regel vara mer fördelaktiga än höga, särskilt när loppen är på kortare distanser. I vanliga fall startar upp till 12 hästar i ett travlopp, där deltagarna i förhand tilldelas ett startspår.

Vanligast är att startspåren lottas helt slumpmässigt inför loppen. När hästar kvalat in sig till en final kan deras poäng eller placering också ge kusken rätt att välja startspår. Det finns även lopp med en så kallad spårtrappa där startspåren delas ut utifrån hästens startprissumma.

Vid spårtrappa tilldelas hästar som tjänat mindre pengar bättre spår än de som sprungit hem mer pengar. Syftet är att skapa jämnare lopp samt att man till skillnad från vanliga autostartlopp kan ha 15 startande istället för 12. Spårtrappa används främst på distansen 2140 meter och har visat sig ge en bra mycket jämnare vinstfördelning på de olika spåren.

Enligt statistik insamlad 2009 kan följande utläsas:

  • Vid voltstart är spår 1 det bästa spåret, vilket gav 23 procent av vinnarna.
  • Näst bästa startspåret är spår 3, tätt följt av spår 2.
  • Sämsta startspår för startmetoden är enligt samma statistik spår 12 följt av spår 11 och 10. Vid längre distanser var de dock inte lika dåliga.
  • Vid autostart är det istället spår 5 som är det statistisk bästa, med 13 procent av segrarna 2009. Därefter kommer spåren 4, 3, 2 och 1 i den ordningen.
  • Sämst var spår 12 följt av spår 8. Ofta deltar dock färre än tolv hästar och då används inte spår 12. Och vid strukna hästar är spår 8 det spår som oftast räknas bort. Då spåren är de som används i minst utsträckning blir statistiken alltså lite missvisande.

Olika distanser 

Travlopp finns i klasserna kort-, medel- och långdistanslopp, vilka ger de tävlande olika förutsättningar. Vanliga mått på travlopp är:

  • Kortdistans: 1609 meter, vilket motsvarar en engelsk mile och 1640 meter.
  • Medeldistans: 2140 meter.
  • Långdistans: 2640 eller 3140 meter. Sveriges längsta lopp ligger på 4000 meter.

Även distansen har betydelse för vilken häst man bör tippa som vinnare. En del hästar är av naturen mer heta och snabba och springer bäst på korta sträckor. Andra hästar är trögare, men har samtidigt mycket kraft och uthållighet, vilket gör dem till mer troliga vinnare vid längre distanser.

Kända travlopp 

De främsta travländerna idag är Frankrike, Sverige och USA och det är också där många av de mest prestigefyllda loppen avgörs. Andra europeiska länder där travsporten är populär är Norge, Finland och Danmark.

Även i Tyskland, Belgien och Nederländerna körs lopp varje vecka. I Italien brukade travsporten vara mycket populär, men på senare år har intresset befunnit sig i en nedåtgående kurva.

Till världens viktigaste och mest prestigefyllda lopp hör:

  • Prix d’Amerique, som avgörs på Vincennes utanför Paris. Loppet sägs vara världens tuffaste med sina 2700 meter över kuperad terräng och ett tungsprunget underlag. I loppet tävlar 18 av världens absoluta elithästar om ett förstapris på 450 000 euro. Loppet har hittills vunnit av sex svenska ekipage: Scotch Fez och Sören Nordin 1950, Dart Hannover och Bernt Lindstedt 1973, Queen L. och Stig H Johansson 1993, Ina Scot och Helen A Johansson 1995, Gigant Neo och (den franske) Dominik Locqueneux 2006 samt Maharajah och Örjan Kihlström 2014.
  • HambletonianStakes, som avgörs på Meadowlands Racetrack i New Jersey i början av augusti varje år. Loppet körs som en hyllning till Hambleton 10, en av historiens mest berömda travhästar, som levde i mitten av 1800-talet. Han är stamfader till de flesta av USA:s travare på elitnivå. Endast två svenskar har lyckats ta hem segern i Hambletonian – Stefan Melander och hästen Scarlet Knight 2001 samt Jimmy Takter med de amerikanska hästarna Pinkman 2010 och Trixton 2014.
  • Elitloppet, som avgörs på svenska Solvalla den sista söndagen i maj. Loppet har funnits sedan 1952 och startade som Solvallas internationella jubileumslopp på banans 25-årsdag. Loppet körs i två försök och en final, där den slutgiltiga vinnaren kammar hem en prissumma på 3 miljoner kronor. Stig H Johansson har kört loppet 28 gånger och vunnit sex av gångerna.